Från nybörjare till SM-guld på bara tre år

Emilia går i nian, började med bågskytte för bara tre år sedan och har redan avancerat till SM-etta i juniorklassen i jaktskytte. Vi träffas i bågskyttarnas lokal i Skillingaryd, där träningen just flyttat inomhus efter sommarsäsongen. Under sommaren tränas det utomhus vid friluftsgården i Vaggeryd. Just jaktskytte som Emilia tävlade i för ett tag sedan bedrivs i skogen och man skjuter mot tavlor i papp föreställande något djur inom Sveriges mest vanliga fauna.

Grattis Emilia! Hur känns det att ha vunnit SM guld?

– Det känns bra. Jag var ganska stolt över mig själv när jag kom tillbaka.

Hur kommer det sig att du fastnade för just bågskytte?

– Jag hade en kompis som började, då ville jag testa och sedan fastnade jag.

Hur ofta tränar du varje vecka?

– Jag försöker träna sex dagar i veckan. Jag vill gärna komma in på bågskyttegymnasiet i Hallsberg så jag försöker träna ganska mycket.

Emilia tränar mycket och träningen har givit resultat. Senast i helgen hade bågskyttarna kommunmästerskap och där kom Emilia tvåa även bland seniorerna. Det finns fler hängivna bågskyttar i klubben som skjuter riktigt bra. Två av dem är Esther Szücs och Ebba Pettersson som vann i DM i 3-D i Huskvarna. Dessa tre tjejer får vi nog se mer av framåt också, skulle jag tro.

Emilia, vad tror du krävs för att bli en riktigt bra bågskytt?

– Det mentala fokuset är nog det viktigaste. Det är svårare att få bra mentalt fokus under tävling. Där är det lätt att stressa upp sig om vad andra får för poäng. Då gäller det att slappna av och bara ha roligt egentligen.

Har du känt att du vill ge upp någon gång när det inte har gått så bra?

– Ja, jag var med i 3bD-SM förra året och då tyckte jag att det gick jättedåligt. Jag tror att det handlar mycket om att hitta sin egen bubbla att vara i när man tävlar.

Vad har du för drömmar framåt?

– Jag skulle vilja skjuta tavel-SM i vår, det är mitt största mål just nu förutom gymnasiet då. Jag tror att det är lättare att ha kortsiktiga mål än långsiktiga. Jag tar ett steg i taget.

I vår får Emilia veta om hon kommer in på gymnasiet i Hallsberg och det håller vi tummarna för, förstås.