Ekoandelen mäter fel sak - Värnamo behöver fler ärtor på tallriken

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, har räknat på Östersunds kommuns matinköp i tidskriften Food Policy. En större andel ekologiskt gav ingen verklig klimatnytta men kostade 5,8 miljoner kronor mer om året och ökade påverkan på markanvändningen. En större andel lokalproducerat gav högre påverkan i andra miljökategorier och kostade 4,6 miljoner kronor mer. Att klimatpåverkan ändå blev lägre i det scenariot berodde på att hälften av nötköttet också byttes ut.

Det som verkligen gjorde skillnad var vad som hamnade på tallriken. Att ersätta hälften av nötfärsen med ärtfärs sänkte klimatpåverkan med 8,6 procent och inköpskostnaden med 700 000 kronor om året. Ett halverat tallrikssvinn gav nästan lika stor klimatvinst och sparade 3,3 miljoner kronor. Köttet, särskilt nötköttet, var den största källan till både klimatpåverkan och övergödning av haven. Enligt RISE klimatdatabas orsakar ett kilo svenskt nötkött 56 gånger mer växthusgaser än ett kilo torkade bönor.

Ekomålen kan kosta miljoner utan att ge klimatnytta, medan de åtgärder som fungerar dessutom sparar pengar. Ett mål för andelen ekologiskt säger ingenting om vad barnen och de äldre äter. Livsmedelsverkets riktlinjer för skolmåltider pekar redan ut vägen: baljväxter varje dag. Pengarna som sparas kan läggas på god växtbaserad mat lagad från grunden. Ärtorna och bönorna kan dessutom odlas av svenska bönder.

Värnamo svarade ja i miljörankingen 2025 på frågan om kommunen har ett systematiskt arbete för att minska klimatpåverkan från maten i sina matserveringar. Nästa steg är att nå svinnmålen och sätta ett mål för baljväxter.

Kommunpolitikerna i Värnamo bör därför sätta mål som syns på tallriken: baljväxter varje dag, halverat matsvinn och växtbaserad mat som norm i skola, förskola och äldreomsorg.

Linda Lindström och Jonas Norberg, Hållbart Matsystem

Fotnot: RISE är det statliga forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden.