Kommunen satsar 50 miljoner kronor på krisberedskap - bygdegårdar kan få större roll

– Vi har också från kommunens sida ökat upp budgeten ganska rejält. Tio miljoner har vi tillskjutit årligen de kommande fem åren för att jobba ännu mer med beredskapsarbetet, berättade kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M). Kommunen arbetar bland annat med vattenförsörjning, reservvattentäkter, livsmedelsberedskap och möjligheten att upprätthålla kommunal service under kriser. Nyligen har även skolor och omsorgsverksamheter utrustats med lösningar för att säkra tillgången till vatten vid avbrott i den ordinarie försörjningen. Under mötet lyftes också frågan om bygdegårdar och föreningslokaler kan få en större roll i framtidens krisberedskap. En mötesdeltagare hänvisade till exempel från andra kommuner där bygdegårdar utrustats med reservkraft och annan utrustning för att fungera som informationspunkter vid samhällsstörningar. – Skolan här bör ju fungera som vanligt när det blir kris. Då kanske man ska använda de här bygdegårdarna eller andra föreningslokaler som finns också här, menade deltagaren. Kommunen svarade att fokus hittills legat på skolor och andra samhällsviktiga verksamheter eftersom dessa måste fungera även vid svåra samhällsstörningar. Samtidigt uteslöts inte att bygdegårdar kan få en större roll längre fram. – Skolan är ju en verksamhet som behöver fungera även i händelse av kris eller krig. Därför har man valt att fokusera resurserna dit i början. Sedan tror jag att man i nästa steg kommer behöva se över hur man kan få ner detta till nästa nivå, svarade Tobias Pettersson. Han pekade också på att bygdegårdar och föreningar redan i dag kan söka olika former av stöd för beredskapshöjande åtgärder, exempelvis reservkraft, uppvärmning och matlagning vid längre elavbrott. – Här gör vi ganska stora kliv framåt för att säkerställa att vi ligger bra till när det kommer till beredskapsarbetet.